Svensk pianofabrikation omfattar 235 år från ca 1750 till 1984, då de sista fabrikerna försvann. De ca 280 fabriker som funnits representerar en del av svensk kultur- och industrihistoria, som är outforskad. Pianots stora tekniska utvecklingsperiod inföll under 1800-talet. Projektet studerar därför pianot i Sverige under perioden ca 1830 till ca 1890 med inriktning på tillverkningens arbetstempon, industrialiseringsprocessen vid fabrikerna och den instrumenttekniska utvecklingen.

Syftet är att finna de utvecklingsledande fabrikerna genom undersökning av patentskyddade konstruktioner och kartläggning av pianofabrikanternas medverkan vid världsutställningar och inhemska konst- och industriutställningar, där de utställda instrumenten bedömdes av en jury, vars motiveringar till pris behandlade såväl instrumentens tekniska utföranden (mekaniken), spelegenskaper (touchen) och klang som deras utförande såsom möbel (arkitektritade). För att få relief till de ledande fabrikaten undersöks även sådana ansökningar om patent, som avslogs.

Då pianofabrikernas arkiv med få undantag är förstörda, undersöks industrialiserings- processen med utgångspunkt från pianofabrikörers bouppteckningar, antingen dessa upprättades efter döden eller med anledning av konkurs. Tillverkningens arbetstempon rekonstrueras med inriktning på framväxten av modern tillverkningsmetodik med sammansättning av delar till instrumenten, vilka övervägande köptes utifrån. Kartläggning av underleverantörer framstår därför som väsentlig.